"If it doesn't challenge you, it doesn't change you"
Det här med utveckling är intressant, allting utvecklas konstant hela tiden och inte minst vi som individer. Jag har själv nyligen insett vikten av att det är okej att utvecklas och känna sig utmanad i sin utveckling, hur ska man annars våga satsa och tro på sig själv om man inte utmanas?
Vi tar ett exempel, för över 7 år sedan blev jag mindre trevligt nog nerklämd och nertryckt i mina skor av en f.d väninna kring det faktumet att jag mycket väl visste hur köttindustrin såg ut och att jag duktigt gapade om djurens välfärd men samtidigt åt kyckling till min sallad... I did not put my money were my mouth was så att säga och detta fick mig att känna mig utmanad av henne och det hon talat om för mig.
I början blev jag mest arg när jag tänkte på det och tyckte hon var en genomrutten och elak vän som sa sådär men när det sjönk in så började det mala runt ordentligt, hur kunde jag å ena sidan sitta och propagera för att djurvälfärden var kass och att folk borde äta mindre om inte helt sluta äta djur under tiden som jag själv gladeligen tryckte hela käften full med kadaverdelar?
Så jag slutade, Januari 2010 efter att ha sällskapat en annan vännina och för tredje gången sett en dokumentär så bestämde jag mig, jag ville inte äta kött längre - det har gått 7 år sedan dess.
Jag blev utmanad i det jag trodde och den utmaningen ledde till en utveckling av mig som individ. Så vill jag se på det mesta numera och jag har istället för att ducka och springa när jag ser en utmaning komma traskandes se mig själv stå där med öppna armar och skrika "try me!"
Det klappar jag mig själv på axeln för, det tog mig en evighet att ta mig hit och utmaningarna har många gånger inte varit av denna värld men jag rör mig framåt ändå.
Jag tror således 2017 kommer bli ett väldigt intressant år.
Vi tar ett exempel, för över 7 år sedan blev jag mindre trevligt nog nerklämd och nertryckt i mina skor av en f.d väninna kring det faktumet att jag mycket väl visste hur köttindustrin såg ut och att jag duktigt gapade om djurens välfärd men samtidigt åt kyckling till min sallad... I did not put my money were my mouth was så att säga och detta fick mig att känna mig utmanad av henne och det hon talat om för mig.
I början blev jag mest arg när jag tänkte på det och tyckte hon var en genomrutten och elak vän som sa sådär men när det sjönk in så började det mala runt ordentligt, hur kunde jag å ena sidan sitta och propagera för att djurvälfärden var kass och att folk borde äta mindre om inte helt sluta äta djur under tiden som jag själv gladeligen tryckte hela käften full med kadaverdelar?
Så jag slutade, Januari 2010 efter att ha sällskapat en annan vännina och för tredje gången sett en dokumentär så bestämde jag mig, jag ville inte äta kött längre - det har gått 7 år sedan dess.
Jag blev utmanad i det jag trodde och den utmaningen ledde till en utveckling av mig som individ. Så vill jag se på det mesta numera och jag har istället för att ducka och springa när jag ser en utmaning komma traskandes se mig själv stå där med öppna armar och skrika "try me!"
Det klappar jag mig själv på axeln för, det tog mig en evighet att ta mig hit och utmaningarna har många gånger inte varit av denna värld men jag rör mig framåt ändå.
Jag tror således 2017 kommer bli ett väldigt intressant år.